Sol Marina

Gick in på dt.se och läste. Där var en artikel som bekräftar mina aningar: "Inget tillsatt socker" står det på barnmaten. Men tidningens granskning visar att en portion pulvergröt kan innehålla upp till fem sockerbitar.
Har väl alltid misstänk att den är sötare än vad de vill ge sken av.
Som tur är har Viggo alltid gillat havregrynsgröt man kokat själv och totalt vägrat köpegröt. Att han vgrat köpegröt förstår jag honom, de gånger vi prövat har ju jag som mamma smakat först och fy vilken vidrig sörja. Verkligen sötsliskig och någon diffus smak av jäst.
Man läser mycket i olika forum om en del som undrar om man verkligen vågar ge sina barn havregrynsgröt...de tror att de kommer att få näringsbrist o järnbrist för det har BVC sagt. Vi få föräldrar som "vågar" ge havregrynsgröt brukar bli utskällda nästan och det anses nästan att vi är barnmisshandlare.
Varför är BVC så hysteriska över att barnen SKA ha köpegröt? Är de "köpta" av barnmatstillverkarna eller misstror de föräldrarna att de inte ger barnen riktig mat i övrigt? Det är väl inte meningen att barnen skall leva på gröt enbart.

Folk sätter alldeles för stor tilltro på den färdiga barnmaten för att den marknadsförs som att det är den enda rätta näringen för ditt barn typ.
Kolla på innehållsförteckningen så brukar det ju stå vatten som första ingrediens...och så är det alltid risstärkelse med som gör det lite "såsig" och sammanhållande. Smakade på päronpuren (vilken innehåller lite päron men mest päronjuice och risstärkelse) och den smakade mjöl. Päronpure skall ju egentligen hjälpa barn med hårda magar...likaså katrinplommonpure...men det är bästa att göra dem själv så man slipper risstärkelsen som riskerar att stoppa ännu mera.
Nu är inte barnmat enbart av ondo. Viggo har faktiskt levt på det utom de gånger vi ätit något som passat att äta för honom med.
Nu när han fyllt 1 och man inte behöver vara så restrektiv med salt och annat så äter han det mesta hemlagat. Men innan så fick han som sagt köpt mat för jag prioriterade att hellre vara med honom än stå vid spisen.

Jag försöker städa...plockar ihop Viggos leksaker för att kunna dammsuga överhuvudtaget. Plockar upp en sak och ställer undan...tar nästa....då går Viggo efter och har tillbaka den på golvet.
Han leker ju bara med sina leksaker när jag vill städa och plocka undan dem en stund. Har ALDRIG hunnit moppa golvet när det varit "nydammsugit" med denne lille herre i släptåg.
Nu satte jag mig med en kopp kaffe vid datorn och då skall han inte leka med sina leksaker han dragit fram. Nej han skall vara med mig och helst leka med sladdarna under bordet *GRRR*

Fast det är tur han är så söt..när han sover ;-) Ja och Viggo har varit så duktig och sovit i sin säng hela natten. Vaknade kl 8 av att det var så lugnt i sängen....VIGGO ÄR BORTA!!! Åh, han ligger i sin säng än?!? Hjälp, andas han? 
Gud vad fjantig man är! ;-)

Men hur som helst så är jag tacksam över min lilla prinskorv och att han är så "för sig" fast det är lite påfrestande ibland.
Känner mig lite löjlig när jag beklagar mig..jag har ju honom hos mig. Tänk på Thor och hans mamma Mia som är separerade från varandra. Hoppas verkligen de får återförenas snart! Har läst en blogg som Mias svägerska har och det är ingen rolig läsning om Thors pappa (kidnapparen). Det knyter sig i magen.

känner mig som världens sämsta mamma. Håller på och städar undan julen och det är ju inte så lätt med en liten kille som "hjälper till". Så det känns som om jag bara får springa efter honom och ta ifrån honom det jag skall packa ned och skrika nej. Flytta honom hela tiden för han skall va vid fötterna så man kan inte gå någonstans.
Så jag tor att de första orden stackars Viggo kommer att säga är NEJ VIGGO!
Ingen av hans leksaker duger att leka med utan han skall va med eller ännu hellre något förbjudet.
Idag var lyckan stor när jag glömt att stänga grinden ut i hallen till Kajsa...där han passade på att ta ett dopp i vattenskålen.
Han var nöjd en stund i skafferiet men det slutade med blodutgjutelse för han drog ned nåt så han fick en rispa på kinden alldeles vid ögat. Så det får man ju dåligt samvete av att de gånger man låter han hålla på på något småförbjudet ställe så slutar det med någon småskada.

Fast jag ska kanske inte behöver ha så dåligt samvete över att bara säga nej hela tiden...han skrattar ju bara åt en när man försöka låta sträng och verkar tycka att man är rolig....har trotsåldern redan börjat?

Detta inlägg skulle jag lagt in för 6 timmar sedan...men jag blev visst avbruten av en liten herre som gjorde hyss :-)

Gärna en volontär då jag inte är så rik.
Det tar ju hela förmiddagen innan man gjort klart frukostbestyren. Och det går i ett hela tiden så man är ju helt färdig efteråt och då skall man på promenad med barnvagn och gammeltackan.

Idag när vi gick upp så var det lite disk så jag tänkte diska undan innan jag gjorde gröt åt Viggo och steka ägg o bacon åt mig själv.
Tog en halvtimme....måste ju hämta Viggo från alla ställen han inte får vara.....tillslut gav jag upp och lät honom leka med flaskorna i spritskåpet. Lade in några tetror med färdig gröt där och då lekta han med med i stället. Skyndade mig att dammsuga lite innan jag började med frukosten för jag har ju fått plocka ut en bit kattmat ur munnen på Viggo.
Fram med dammsugaren...och det tar 10 minuter att göra en slarvig snabb dammsugning. Min assistent Viggo är urusel på att hjälpa mig städa.
Kokar gröt och ger Viggo. Sätter sedan ned honom för att steka ägg o bacon till mig. Då SKA han vara nedanför spisen och jag lyfter bort honom för att jag är rädda att de stänker på honom. Precis innan jag har stekt klart ...då bajsar han. Byta blöja på honom nuförtiden är såååå roligt *not*. På en skala 1 -10 skulle jag tycka -5 faktiskt.
Sen var han trött och jag fick slänga i mig kalla ägg och bacon sen packa ned honom i vagnen.
När han var fastsatt i vagnen så passade jag på att äntligen få gå på toa..hade varit kissnödig hela morgonen. Han är verkligen ÖVERALLT så jag hinner inte ens kissa. Vänder jag ryggen åt honom så reser han sig och ramlar eller så gör han något helt ofarligt till något farligt och som han kan skada sig på.

Han sov nästan en timme i vagnen och så kom Linda och hälsade på. Skönt att träffa vuxna människor ibland.
Man känner sig som en lite bubbla när man går hemma....och dum som jag är så skall jag till jobbet och förlänga min föräldraledighet. :-)

Nu har han ju upptäckt klättrandet till min stora fasa. Det skär så i hjärtat när han ramlar och gråter...oftast slutar han gråta direkt om man inte gör så stor affär av det.

Önskar att jag hade en sådan att sätta på hans lilla huvud.




Ända sedan jag fick honom så har jag upplevt "nuet" så jobbigt.
Först vågade man inte åka någonstans för man ammade "jämt" och man ville inte riskera att fastna hemma i någons soffa i flera timmar. Tänkte att det blir bättre sen...
När amningen kändes bra så var det ju typ dax för smakisar och man hade fullt upp fastän man bara skulle ge några teskedar mitt på dagen.
Sen blev han ju så tung att bära med sig och inte kunde han sitta själv på golvet så man fick ha han i knät och det var ju drygt. Tänkte då att det blir bättre sen när han kan krypa....
Ja så här är vi nu...han kan inte krypa men han ålar så då blir han ju full i damm....han plockar allt smått skräp han hittar och stoppar i munnen.
Så nu kan man ju inte ta med honom knappt heller utan att förvarna och hoppas att de man hälsar på barnsäkrar och plockar upp ALLT som är farligt.
Hur skall de lyckas med de...när inte ens jag kan göra det. Plockar o plockar men nog hittar han nått ändå. Kan sätta en hundring på att fastän man hade ett kliniskt rent rum utan minsta partikel i så skulle han hitta något att stoppa i munnen.
Så det jag ville komma till med dessa funderingar är man bara ser framåt och önskar sig till nästa fas och tror att det blir lättare....men jag börjar ju inse att det blir ju bara värre ;-)

Vi börjar fasa för tiden han kan gå...och upptäcker alla hyss han hittat på på morgonen när han smygit upp före oss....

Oj vad duktig man är att hänga med här i världen.
I måndags funderade jag lite hur det skulle gå i presidentvalet i USA. Det skulle jag minsann kolla direkt jag kom upp. När jag steg upp kollade jag väl inte det...när Manne kom hem och satte på tvn så kom jag på det och undrade nyfiket om resultatet.
Så man kan ju snacka om att vara i en egen bubbla när man är föräldraledig så man har noll koll vad som händer.
Såg en rolig bild...kanske beskriver vad förloraren tyckte :-)



Var med Viggo till BVC i veckan...nu är han ju så pass stor att han kan sitta på golvet och leka en stund.
Så jag gav honom en bok. Den var inte så kul så jag tog en leksak och gav honom. Det blev en grävskopa...tog den nog för att den var så färgglad. Men så tänker jag varför gav jag honom en sån? Bara för han är kille? Är jag en sån mamma som placerar in honom i en könsroll på en gång? Ändå har jag tänkt att jag skall inte vara sån. Okej jag kommer inte klä honom i rosa kläning bara för att bevisa nått...han har ju faktiskt en pjyamas med rosa elefanter!
Så  jag gick och hämtade en docka och lade bredvid grävskopan. Han gillade bägge lika mycket så han har nog inte glidit in en könsroll ännu ;-)

Vi har tränat honom att peka på lampan och mamma och pappa.
Han är så duktig att peka på lampan och när vi frågar var mamma eller pappa är...så är vi också lampor.
I förrgår frågade jag honom var Phi-Phi var...då pekar han på henne. Väldigt duktig kille....men tråkigt att han vet vem katten är men inte vet vem hans mamma är.

Min käre son tar knäcken på mig, fast missförstå mig rätt...han är det absolut underbaraste som finns på denna jord trots att han är en pain in the as.
De senaste 2 veckorna har han varit gnällig, grinig och klängig.
Kinkig med maten, han som bara gapat och tyckt om all mat måste man nuför tiden sitta och truga och underhålla med leksaker när man matar.
Vid blöj o klädbyten så ar det en liten kamp, han grinar och vrider sig.
Sover knappt, kan bara sova om han sover hos oss. Är vaken från ca 07-09 på morgonen till tolv på natten. Sover max 1 timme eller 2 på dagen....ifall någon ligger brevid honom annars sover han mindre.
När detta började så trodde jag attdet var någon tand på G men det var det inte utan han har kommit i en utvecklingsfas, slog upp det i boken Att växa och upptäcka världen av Hetty van de Rijt och Frans X. Plooij som jag lånat av Marit.
Det är verkligen en bra bok som förklarar en del om varför barn är som de är ;-)

Så när han äntligen har somnat så brukar jag sitta som en fågelholk en stund och sen gå och lägga mig.

Torsdag...sista kvällen jag är själv för Manne jobbar. Brukar ha det lungt och skönt för Viggo somnar oftast  mellan 19.30 - 20.30.
Idag somnade han och vaknade efter sin vanliga halvtimme. Brukar räcka med att plugga i nappen men inte ikväll. Gav upp efter att försökt få honom att somna om i en timme. Han bara grina men direkt han fick komma upp så blev han så glad. Så nu ligger han och leker på golvet med Tokiga Tonboken och en kartong. Han kanske behövde lite "leka golvet" tid idag. Det har ju inte blivit något av den varan idag, bara en stund på Ganstarpartyt,
Sen är det väl den där förbaskade tanden som spökar...hur länge den nu skall göra det. Nu har han haft en vit liten prick i över en vecka och han är gnällig på nätterna och äter sämre.....hur länge skall det pågå?!! Nu när jag fått han sova så bra så skall det bli något sånt här?! Har ju hört att tänderna kan vara på G i 3 MÅNADER!
Ja nu har jag bloggat lite medans han roat sig på golvet men jag tror han börjar bli lite trött nu. Peppar, peppar...tvi, tvi